It´s Authum, time for tweed

Just hemkommen från Irland och Dublin kände jag i morse verkligen att hösten hade börjat bita till på allvar. Men som den välklädda person en är så valde jag istället för att börja lipa och krypa ner under täcket med varm choklad att plocka fram de lite tyngre tweedkavajerna ur garderoben.

För även om en tweedkavaj är snygg året runt och alltid pryder sin bärare så är det just de här månaderna när löven först ändrar färg för att sedan falla som de bruna, gröna, grå och röda tonerna i de tjocka yllekavajerna bäst kommer till sin rätt. Kombinerat med manchesterbyxor eller varför inte moleskins kan det bara inte bli fel. Med en ylletröja under kavajen kan du dessutom vänta ytterligare en månad innan jacka eller yttrerock måste plockas fram.

När det gäller tweeden, dess historia och användning finns det nästan lika många olika uppfattningar som tweedbärare. Vad är egentligen tweed? Vilka plagg kan tillåtas kallas tweed? Får tweedplagget innehålla spår av sådana styggelser som polyester och elestan?

Det finns en mängd intressanta inlägg om tweed på nätet. Så många att jag inte väljer att hänvisa till något specifikt. Min egen slutsats när jag har satt mig in i det hela skulle nog uppfattas som väldigt liberal. För det första att det måste se ut som tweed (grovvävt ylle) och marknadsföras som tweed. Med det som utgångspunkt har jag kommit att häda så pass att jag tillåter mig att släppa in lite polyester i kavajerna men en tweedkavaj ska vara varm och efter ovetenskapliga studier har jag kommit fram till att när plastmängden överskrider 20 procent så upphör plagget att vara varmt. Ta alltså på dig din Bondelidkavaj från MQ och känn dig tweedig (jag äger för övrigt en sådan och tycker att den är jättesnygg)

I helgen upptäckte jag också Marks and Spencer och fann att de till väldigt bra priser erbjuder mycket bra plagg. Det hela kunde mycket väl ha slutat i misär för bonnalädret men resulterade ”bara” i en grönbrun kavaj och ett par bruna manchesterbyxor. Marks and Spencer marknadsför alltså dels Harris Tweed-kavajer med företagets berömda symbol men även lite billigare kavajer som vävs av Moon-väveriet, samma väveri som Oscar Jacobsson använder sig av. Mina oerfarna ögon lyckades i alla fall inte hitta några kvalitetsskillnader i tyget mellan de båda tillverkarna. I alla fall inga som motiverar den stora prisskillnaden.

Väl hemma upptäckte jag att Marks and Spencer har en internetbutik. Sannolikheten är alltså mycket hög för att det kommer att beställas ett och annat förädlat tygstycke därifrån de kommande månaderna. Till glädje för skribenten men kanske inte för dennes plånbok.

Vid hemkomsten från Irland tog jag den här bilden som ett bevis för att även innan upptäckten av M&A hade jag kanske skaffat mig ett överdrivet intresse för de här grova ylleplaggen men som någon kommenterade ”man kan aldrig få för många tweedkavajer” det som sätter gränserna i detta nu är tyvärr lägenhetens yttermått.

Ett gäng vänner...

Den kommande veckans inlägg här på bloggen kommer att ägnas åt Tweed och höstiga klädkombinationer. Håll till godo och låt er inspireras!