Fredagstweeden

Artkelförfattaren i tweed med gitarr

Ambitionen att lägga upp en tweed för varje dag och hela veckan gick tyvärr om intet. Att hålla liv i en blogg handlar tyvärr mycket om ambitioner som det intet blev av och om stukade ambitioner och texter som aldrig blev skrivna. Men ett inställt blogginlägg är också ett blogginlägg.

Kavajen som alltså bars förra fredagen kommer från Cavaliere och är en ganska klassisk sak i grönt med blå rutmönster. Kavajen visade sig dock vara i tunnaste laget då bäraren höll på att frysa ihjäl under den fem minuter långa cykelturen från hemmet till arbetet. Skjortan kommer från Charles Tyrwhitt och slipsen är från TM Lewin. De blå och guldfärgade manchettknapparna kommer från Skultuna. För den som undrar så är gitarren av märket Epiphone och ackordet i fråga är ett C.

På återseende om ett par dagar, då är det dags att skriva om vår syn på basgarderoben. Häng med!

Torsdagstweeden

Vafalls tänker kanske läsarna, har tweedies drabbats av hipster-trenden? Nejdå dagens tweedutstyrsel är ett sätt att haka på den Ive-league/preppy inspirerade tweedanvändningen som har blivit populär de senaste åren inte minst genom att mer traditionella modeinriktade konfektionsbutiker som exempelvis MQ har börjat marknadsföra plaggen. Stilen kombinerar lite mer vågat färgade chinos med traditionella tweedkavajer. Det moderna möter det traditionella. Jag försökte febrilt hitta några exempel från nätet men lyckades inget vidare.

Dagens kavaj hör också till de mer otraditionella plaggen eftersom den, hör och häpna, innehåller hela 50 procent polyester något jag normalt sett är helt emot. Jag brukar normalt sett tycka att så pass ”plastiga” kavajer sitter illa men den här har visat sig fungera väldigt bra så varför vara konservativ då? Kavajen kommer från förra årets höstkampanj på MQ och var tydligen väldigt populär. Herringbonemönstret i brunt och grått kombinerat med de smala röda rutorna ger ett snyggt helhetsintryck, förpåsydda läderpatches kan tyckas tramsigt men ger en lite mer rustik uppfattning. Det enda som jag inte riktigt är nöjd med är att en av ärmknapparna helt oförklarligt har bytts ut mot en knapp i metall?

De senapsgula byxorna kommer från HM och skjortan från East West.

Imorgon utlovas det en mer traditionell tweedklädsel.
Tills dess, tweeda lugnt.

Onsdagstweeden

Rött och rosa passar bra till grått?

Som sagt, dags för det som många uppfattar som själva sinnebilden av en tweedkavaj. Den grå fiskbensmönstradetweedkavajen är en trogen följeslagare som aldrig sviker dig. Den går att kombinera med i stort sett vilka färger, material och accessoarer som helst. Den funkar ypperligt med slips till eller som i detta fall idag utan. På det hela taget skulle jag säga att om man i sin garderob ska ha en kostym och en kavaj så skulle kostymen vara den släta blå (se inlägg från den 24 september) och kavajen vara just en grå tweed i herringbone. Allt annat löser sig…

Just kombinationen grå kavaj och röda byxor fastnade jag för när jag för ett drygt år sedan såg en bild på utmärkta Tweed Country Sports hemsida. Det är något med det skarpa i det röda och det diskreta i det grå som tilltalar mig. Helt bakvänt egentligen eftersom jag som princip alltid föredrar att kavajen har starkare färg än byxorna men i det här fallet verkar det bara funka. Om någon har någon mer utförlig färgmatchningsteori om varför det fungerar så tas den tacksamt emot.

De röda byxorna kommer från Hampton Republic, skjortan är från Oscar och näsduken från Atlas Design.

Tisdagstweeden

Tweedtisdag

Dags för tisdagens ekipering. Här kommer min, enligt konservativa kännare, allt för liberala tolerans när det gäller tweed verkligen fram. För den här kavajen från Park Lane som säljs av bland annat Malmströms tror jag inte ens såldes med epitetet tweedkavaj. Men kavajen är i 100 procent ull och väven är grov och tweedig (vet inte om det är ett adjektiv men nu är det det). Dessutom tycker jag att den är väldigt snygg så äktheten spelar mindre roll.

Till kavajen ett par beiga chinos från KappAhl märket heter Hampton Republic, skjorta från Hawes and Curtis / (deras skjortor är tyvärr ofta lite för vida för min kropp och min smak vilket exempelvis är fallet här), slips från TM Lewin och avslutningsvis en näsduk från Atlas Design .

Imorgon kommer inlägget att handla om tweedens motsvarighet till Volvo (något som fungerar i alla väder) nämligen den mörkgrå fiskbensmönstrade. Vänta och se.

Måndagstweeden

Igår utlovade det ju en veckas tweed här på bloggen så here we go. Måndagens dvs. gårdagens utstyrsel.

Kavajen som går i mörkt gröna och grå toner i herringbonemönster kommer från Marks and Spencer och inköptes under helgens resa till Dublin. För det föredömliga priset av 1500 kronor fick jag en mycket snygg kavaj tillverkad av tyger från Moon-väveriet i Leeds i Storbritannien. Förövrigt samma väveri som Oscar Jacobsson använder sig av i sina tweedkläder.

Basfärgerna när det gäller tweed är grönt, brunt och grått ofta med kombinationer eller inslag av dessa färger. Även i mer ovanliga och vågade färger så som exempelvis blått så blandas ofta färgerna med grått. Detta hänger säkerligen samman med tweedens agrara ursprung som landsbygdsbefolkningens självklara arbetsplagg under kallare årstider.

Kepsen och manchesterbyxorna kommer också från Marks and Spencer. Byxorna fanns i en mängd olika färger och om plånboken hade varit tjockare hade nog flera av dem fått följa med hem.

Jag vill också avslutningsvis tipsa om två föredömliga artiklar av Archibald på The Drones Club som avhandlar själva bärandet av tweedkavaj.
Se you tomorrow!

It´s Authum, time for tweed

Just hemkommen från Irland och Dublin kände jag i morse verkligen att hösten hade börjat bita till på allvar. Men som den välklädda person en är så valde jag istället för att börja lipa och krypa ner under täcket med varm choklad att plocka fram de lite tyngre tweedkavajerna ur garderoben.

För även om en tweedkavaj är snygg året runt och alltid pryder sin bärare så är det just de här månaderna när löven först ändrar färg för att sedan falla som de bruna, gröna, grå och röda tonerna i de tjocka yllekavajerna bäst kommer till sin rätt. Kombinerat med manchesterbyxor eller varför inte moleskins kan det bara inte bli fel. Med en ylletröja under kavajen kan du dessutom vänta ytterligare en månad innan jacka eller yttrerock måste plockas fram.

När det gäller tweeden, dess historia och användning finns det nästan lika många olika uppfattningar som tweedbärare. Vad är egentligen tweed? Vilka plagg kan tillåtas kallas tweed? Får tweedplagget innehålla spår av sådana styggelser som polyester och elestan?

Det finns en mängd intressanta inlägg om tweed på nätet. Så många att jag inte väljer att hänvisa till något specifikt. Min egen slutsats när jag har satt mig in i det hela skulle nog uppfattas som väldigt liberal. För det första att det måste se ut som tweed (grovvävt ylle) och marknadsföras som tweed. Med det som utgångspunkt har jag kommit att häda så pass att jag tillåter mig att släppa in lite polyester i kavajerna men en tweedkavaj ska vara varm och efter ovetenskapliga studier har jag kommit fram till att när plastmängden överskrider 20 procent så upphör plagget att vara varmt. Ta alltså på dig din Bondelidkavaj från MQ och känn dig tweedig (jag äger för övrigt en sådan och tycker att den är jättesnygg)

I helgen upptäckte jag också Marks and Spencer och fann att de till väldigt bra priser erbjuder mycket bra plagg. Det hela kunde mycket väl ha slutat i misär för bonnalädret men resulterade ”bara” i en grönbrun kavaj och ett par bruna manchesterbyxor. Marks and Spencer marknadsför alltså dels Harris Tweed-kavajer med företagets berömda symbol men även lite billigare kavajer som vävs av Moon-väveriet, samma väveri som Oscar Jacobsson använder sig av. Mina oerfarna ögon lyckades i alla fall inte hitta några kvalitetsskillnader i tyget mellan de båda tillverkarna. I alla fall inga som motiverar den stora prisskillnaden.

Väl hemma upptäckte jag att Marks and Spencer har en internetbutik. Sannolikheten är alltså mycket hög för att det kommer att beställas ett och annat förädlat tygstycke därifrån de kommande månaderna. Till glädje för skribenten men kanske inte för dennes plånbok.

Vid hemkomsten från Irland tog jag den här bilden som ett bevis för att även innan upptäckten av M&A hade jag kanske skaffat mig ett överdrivet intresse för de här grova ylleplaggen men som någon kommenterade ”man kan aldrig få för många tweedkavajer” det som sätter gränserna i detta nu är tyvärr lägenhetens yttermått.

Ett gäng vänner...

Den kommande veckans inlägg här på bloggen kommer att ägnas åt Tweed och höstiga klädkombinationer. Håll till godo och låt er inspireras!

Preppy purple

Mörkblå ullkostym från Dressman, lila dogtoothmönstrad skjorta från Charles Tyrwhitt, Lila Paistlymönstrad slips från Stockholm Kravatt och näsduk från Atlas Design.

Idag var det dags för kostymernas kostym, de välkläddas trotjänare nummer 1, den mörkblå kostymen. Des fördelar är så många att det är svårt att skriva ner de alla men vi kan nämna några. En mörkblå kostym fyller för det första alla de formella krav som direktivet ”mörk kostym” innebär utan att för den sakens skull vara så formell som den svarta kostymen. För det andra kan man ha både svarta och bruna skor till mörkblått vilket ökar variationsmöjligheterna. För det tredje och sista så fungerar den mörkblå kavajen utmärkt som blazer i kombination med ljusa byxor.

Alltså: det självklara förstavalet i kostymgarderoben bör vara en slät mörkblå ullkostym. Du kommer att bli överraskad över hur du i ett slag ökar ditt välkläddindex med flera enheter.

Dagens outfit kombinerar det blå med en lila skjorta och en lila och mintgrön paislyfärgad slips. Egentligen är detta lite för vågat för min strikta uppfattning om klädkoder. Men solen sken och jag kände mig lite wild and crazy så varför inte? Kostymen kommer från Dressman som jag tycker de sensate åren har förstärkt sitt sortiment och gjort drastiska framsteg mot högre kvalitet med tanke på hur billigt jag kom över detta exemplar så har den tjänat mig mycket väl det senaste året.

Det kom ett paket...

igår innehållande fem stycken skjortor från Charles Tyrwhitt. Detta är mitt första möte med CT:s skjortor och jag måste säga att det jag har hunnit se, känna och använda hittills har varit mycket positivt. Skjortorna är i Slimfit-modell vilket i England (till skillnad från i Sverige) betyder att de har en normal passform. Bomullskvaliteten känns helt okej med tanke på det förhållandevis låga priset. Utan att veta säkert skulle jag tro att de är fullt jämförbara med dyrare skjortor som exempelvis Oscar. Även sömmar och knappar verkar hålla bra kvalitet.

På det hela taget är min erfarenhet av att köpa skjortor på nätet väldigt bra. Priset är en fjärdedel av vad motsvarande plagg kostar i affären och utbudet av färger och modeller är betydligt större. Ett tips kan vara att börja med att köpa en skjorta så att du är säker på vilken storlek som passar just dig, sen är det bara att shoppa loss.

Men som utlovats så handlar bloggen under en tid framförallt om kostymer. Här har valet fallit på en grå av märket Milano som jag kom över för en struntsumma i somras under en resa till Köln. Den håller sakta på att bli något av en favoritkostym. Den enfärgade grå kostymen är oerhört enkel att matcha med olika skjortfärger (möjligen kan jag tycka att den vita skjortan till den grå kostymen kan upplevas väl formell), den går att använda till både bruna och svarta skor för att nämna några fördelar.

Artikelförfattaren i Grå Kostym från Milano, blå och röd prince of wales rutig skjorta från Charles Tyrwhitt och röd slips från TM-Lewin

Manchettknappar från Hugo Boss och en Certina-klocka på armen, klockan är tio över tolv och alltså är det hög tid för lunch

Kostymdag(ar)

Archibald skrev för en tid sedan ett inlägg på utmärkta The Drones Club om att bära kostym och känna sig bekväm i det. Han passade samtidigt på att utmana alla klädintresserade män ute i det avlånga landet att dagen efter ta på sig en kostym för att på detta sätt avdramatisera själva kostymbärandet.

Jag upplever nämligen att kostymen ofta har den ögonhöjande effekten och att folk i gemen alltid kommenterar valet av kläder med frågor som ”– fyller du år?” eller ”- jösses vad du var finklädd, är det något särskilt?”. Alltså jag har inget emot att få mina kläder kommenterade men känslan av att bli uttittad känns inte alltid så där vansinnigt smickrande.

Enda lösningen är att avdramatisera själva plagget genom att fler bär det och de som bär det bär det oftare. Därför kommer här två smakprov från de två senaste veckorna, dessutom kommer Tweedies att under en tid upplåta sin plats i rymden åt just kostymer, häng med som Robert Aschberg skulle sagt.





Blå kritstreckrandig ullkostym från Oscar Jacobsson, rosa skjorta från Hawes and Curtis, blå slips från TM-Lewin, manchettknappar med St: Andrewskorset från Skultuna, blå och rosa näsduk från Atlas Design.





Italiensk grå kostym av märket Milano, Blårandig (syns dåligt på den usla bilden) skjorta från Bruun Stensgad (en ny upplevelse för mig) Mörkblå randig slips från Comberti, röd och blåprickig näsduk från Atlas Design.

 

  

If it´s not wool it´s not worth wearing

Dagens kostymering består av kavaj i ullflanell från MQ:s nya höstserie och en ullslips i ganska tjock material från okänt fabrikat (hm undrar om det finns skjortor i ull). Flanell är ett i mitt tycke fantastiskt material som ser bra ut, sitter bra på kroppen och dessutom värmer betydligt bättre än tunnare ylletyger exempelvis twill. Nackdelen kan möjligen vara att materialet kan ge en lite höstig känsla. Å andra sidan börjar det väl bli allt mer uppenbart att hösten är i antågande. Snart dags för de lite tyngre tweedkavajerna i brunt, grått och grönt igen. För att citera Gert Fylking: -ÄNTLIGEN

Kom ut tweedälskare! Vi vet att ni finns där ute

Tweedies är namnet på en synnerligen inofficiell och livaktig sällskapsförening med säte i Lund (i Skåne för eventuella geografiskt klenbegåvade). Vår förening förenas i entusiasmen för det välklädda modet (av mer traditionell karaktär) och inmundigandet av alkoholhaltiga drycker. Vår förening står öppen för alla kvinnor och män som delar dessa våra två enkla nöjen i livet. Vi ses ofta (för ofta enligt vissa) frekventera ställen så som old Bull och Bishops Arms.

Den här bloggen har vi skapat som ett sätt att få delge världen våra kloka synpunkter i den djungel som det klassiska modet utgör. Vi vill inspirera, förklara, kanske tillåta oss att uppröras men tonen kommer alltid att vara rå men hjärtlig. För trots allt är det bara frågan om kläder. Lite tyg på kroppen det är allt.

Undrar ni över något eller vill komma i kontakt med oss, skriv bara en kommentar här på bloggen, vi lovar att svara.

Nu lämnar vi er för denna gång men lovar att frekvent återkomma med nedslag i stildjungeln.

Och kom ihåg, if its not wool is not worth the effort